Håll Sverige Rent: Nedskräpningen minskar i städer – men nikotinskräp och strandskräp sticker ut

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella jämförelser över tid, och rapporten pekar på en minskning av skräp i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt dominerar nikotinskräp fortfarande i städer, och längs Västerhavet uppmäts fortsatt mycket höga nivåer av strandskräp.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt de nationella skräpmätningarna har mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att antalet fimpar i mätningarna har gått ner är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen för 2025 visar att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av skräpet som hittas i stadsmiljö.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Rapporten översätter mätresultaten till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad längs en trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men målet riskerar att missas

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visade också de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet har högst nivåer

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt Håll Sverige Rent är en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 skräp per 100 meter, vilket innebär att Västerhavets nivåer ligger 41 gånger högre än gränsvärdet.

Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet längs västkusten plast, och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet för 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

I fjällen: snus vanligast

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet 2025 och utgjorde 25 % av det skräp som hittades, enligt rapporten.