Vad analysen handlar om

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen fokuserar på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger möjlighet att täcka upp till 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flex.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Efter maximal användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs) – men eftersom många medlemsstater också har underskott bedöms tillgången vara begränsad och kostnaden osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder – kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver kostnaden för ETS-flex).
• Missa åtagandena – då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det sker igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga böter

Utöver åtgärdskostnader och eventuella köp av utsläppsutrymme kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Bakgrund: även LULUCF ingår i rapporten

IVL:s analys hänvisar till rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF. LULUCF handlar om nettoupptag av växthusgaser, främst kopplat till skog och jordbruksmark.