Den som hade pengar kunde fixa vita raka tänder och det som populärt kallades “Hollywood smile”. Tandhälsa blev på många sätt en symbol för sociala skillnader.

Nu håller en ny och betydligt allvarligare hälsoklyfta på att växa fram i Sverige – och den riskerar att synas i människors vikt, metabola hälsa och livslängd.

Det gäller inte minst mindre kommuner och landsbygden, där tillgången till vård, förebyggande insatser och ekonomiska resurser ofta är mer begränsad.

Som specialistläkare och verksam inom obesitasbehandling möter jag dagligen människor som vill ha hjälp men som inte har råd med modern behandling. Samtidigt vet vi att övervikt och obesitas är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper.

I kommuner som Ånge, där många redan kämpar med vårdbrist, psykisk ohälsa, sjukskrivningar och ekonomisk press, riskerar utvecklingen att bli ännu tydligare framöver.

Moderna läkemedel mot obesitas kan minska risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, sömnapné, fettlever och långvarig sjukskrivning. Men behandlingarna kostar ofta flera tusen kronor i månaden och omfattas inte av läkemedelsförmån.

Resultatet blir ett samhälle där:
de som har råd får behandling —
och de som inte har råd får råd.

Det här är inte bara en medicinsk fråga. Det är en fråga om jämlikhet, arbetsförmåga och framtidens samhälle i våra kommuner.

Om vi inte satsar mer på förebyggande vård och jämlik tillgång till behandling riskerar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper att fortsätta växa — även här i Västernorrland.

Förebyggande vård kostar pengar här och nu. Men att vänta tills människor utvecklar diabetes, hjärt-kärlsjukdom och långvarig ohälsa kommer att bli betydligt dyrare — både mänskligt och ekonomiskt.

Frågan är därför:
Vill vi acceptera ett samhälle där framtidens hälsa avgörs av plånboken?

Khalid Kashwa
Specialist i allmänmedicin
Grundare av Nova Medical Health
Kandidat för Sjukvårdspartiet Västernorrland inför valet 2026